Rättegången i arbetsdomstolen

Rättegångsförfarandet i arbetsdomstolen motsvarar i huvuddrag förfarandet i tingsrätten och hovrätten. Bestämmelser om handläggningen av mål och ärenden finns i lagen om rättegång i arbetsdomstolen. Om inte något annat föreskrivs i den, iakttas vid handläggningen av målen och ärendena i tillämpliga delar vad som föreskrivs om rättegång i tvistemål.

Rätt till talan vid arbetsdomstolen

Rätt att föra talan vid arbetsdomstolen har de föreningar eller motsvarande avtalsparter som ingått arbets- eller tjänstekollektivavtal. En privat organiserad arbetsgivare, arbetstagare eller tjänsteman kan väcka talan endast om den förening som ingått avtalet har gett sitt samtycke till det eller själv vägrat föra talan.

Behandlingen av målet i arbetsdomstolen

Käromålet besvaras av den förening som ingått arbets- och tjänstekollektivavtalet för egen och medlemmarnas räkning. När det är fråga om ett uppsåtligt avtalsbrott svarar arbetsgivaren, arbetstagaren eller tjänstemannen själv för talan. Övriga parter mot vilka yrkanden i talan anförs ska kallas att höras i målet.

Efter att den skriftliga förberedelsen avslutats behandlas en stor del av tvistemålen och ärendena som gäller utlåtanden också muntligt, antingen vid muntligt förberedelsesammanträde eller vid huvudförhandling. Huvudförhandlingen förrättas alltid, om personbevisning läggs fram i målet. Mål som inte behandlas muntligen vid huvudförhandlingen avgörs på föredragning.

Vid handläggningen av besvärsärenden iakttas dessutom vissa bestämmelser i lagen om rättegång i förvaltningsärenden.

Arbetsdomstolens avgörande

Beslut om arbetsdomstolens avgörande fattas vanligen vid en separat överläggning efter huvudförhandlingen, varefter avgörandet meddelas vid kansliet. I brådskande fall kan avgörandet också avkunnas.

Den definitiva karaktären av arbetsdomstolens avgöranden

Arbetsdomstolens avgöranden är slutliga. Ändring i dem får inte sökas genom besvär. Extraordinärt ändringssökande är däremot möjligt. Högsta domstolen kan på ansökan återbryta arbetsdomstolens dom. Det är också möjligt att rikta en klagan över en dom av arbetsdomstolens dom till högsta domstolen.

Arbetsdomstolens beslutssammansättningar

Tvistemål och utlåtanden

Ord­fö­ran­de för ar­bets­dom­sto­len är pre­si­den­ten el­ler ar­bets­dom­stols­rå­det. Vid behov kan även lagfaren sakkunnigledamot vara ordförande.

Arbetsdomstolens ordinarie beslutssammansättning består av ordföranden och fem ledamöter. Utöver ordföranden företräder en av ledamöterna inte arbetsgivar- eller arbetstagarintressen. Av de övriga fyra ledamöterna ska två vara utnämnda från arbetsgivarsidan och två från löntagarsidan. I ärenden som gäller tjänstekollektivavtal kommer i stället för en ledamot som utnämnts från arbetsgivarsidan och en från löntagarsidan de ledamöter som är särskilt förtrogna med tjänstekollektivavtal.

Besvärsärenden

Besvärsärenden som gäller kollektivavtals allmänt bindande verkan och arbetsrådets avgöranden som gäller tillstånd till undantag avgörs i en sammansättning som utöver ordföranden består av en ledamot som utnämnts från arbetsgivarsidan och en ledamot som utnämnts från löntagarsidan samt två andra ledamöter som inte företräder någondera partens intressen.

Plenum och sammansättning med en domare

På förordnande av presidenten kan ett mål behandlas i plenum, i vilket alla ordinarie ledamöter eller deras ersättare deltar. Ett mål kan också avgöras i en sammansättning med en domare vid den muntliga förberedelsen, om parterna begär det och målets art eller andra omständigheter inte kräver att det behandlas vid huvudförhandling.